Jag upprepar ofta att vi har rätt att välja. Rätt att göra ett val. Rätt att bestämma. Varför? Varför säger jag det gång på gång? Varför är det så viktigt? För att det är sant…

Idag vill jag fira mental ohälsa och vad den gett mig i mitt liv. Och hur jag helt krasst inte skulle vilja ha varit utan den. Jag skålar för den och hyllar och firar den perioden och de perioderna i mitt liv.

Varför?

Varför hylla och fira något som varit så svårt, så tufft, så absolut fruktansvärt?

Taking care of our health can be easeful. Restful. One step at a time. Without effort. Without striving. Without fighting.

Does it sound too simple to be true?